Jag blir så trött på all publicitet för homosexuella. Numera går det inte en dag utan att det finns rubriker i tidningarna eller reportage i TV-nyheterna, om hur hemskt man blir behandlad om man är av likakönad sexualitet.

Än handlar det om att homosexuella diskrimineras när de söker lägenhet, nästa dag är det synd om dem för att de inte får adoptera barn. Därpå råker Glenn Hysén i blåsväder för att någon tog honom på det allra heligaste (på en pub var det, tror jag) och i gengäld blev kallad för "bög". Sen måste samme Hysén inleda en homokonferans med ett tal, för att göra avbön och inte bli misskrediterad för tid och evighet. Och idag är den stora nyheten att sju ministrar deltog i pride-paraden, samt att till och med svenska kyrkan deltog.

Jag har i princip ingenting emot avvikande sexuellt beteende. Avvikande, ja - eftersom jag ser fortplantningen som den viktigaste meningen med livet. Men om "de" låter mig vara i fred, så låter jag dem vara i fred - a chacun ses goûts.

Men nu är det just det att jag inte får vara i fred, eftersom det "måste" rapporteras att Hasse och Bertil kysste varandra offentligt och att Lasse tittade ogillande på dem. Diskriminering! Var är HomO? En sådan finns ju också i jämlikhetens namn ...

Jag är ingen nudist heller, men för jämförelsens skull föreställer jag mig vilket ramaskri det skulle bli, om nudisterna framförde kraven om sina (mer) naturliga rättigheter med samma frenesi.

Skulle vi då få se Maud Olofsson i spetsen för ett nudisttåg genom Stockholm, eller skulle vi se ärkebiskopen läsa nästa söndags mässa i adamskostym? Annars borde de ju genast bli anmälda till NudO!

Bernhard Kauntz, i augusti 2007