LÖS OCH FRI ...

Vi får hoppas att den här hunden inte är lös.

Både "lös" och "fri" betyder ungefär "att vara obunden" eller "ej fast" - men det finns en stor skillnad dem emellan. Tänk bara på innebörden i meningen "Hunden är lös" och ersätt sedan "lös" med "fri". Om jag ropar "Hunden är lös!" så innebär det en varning. Den har slitit sig och är potentiellt farlig, eftersom den kanske bits. Om den däremot har fastnat i någonting, så att den inte kan röra sig, och jag avlägsnar hindret, så att hunden svansviftande springer därifrån - då kommer jag med största sannolikhet andas ut och säga "Hunden är fri!" I båda exemplen rör sig dock hunden fritt.

Det beror alltså på min uppfattning om hundens obundenhet, som avgör om den är lös eller fri. Så förhåller det sig i de flesta fallen. "Lös" används med en negativ betoning - elden är lös, men sällan fri - medan "fri" har en positiv biklang - det är fritt fram, utan hinder i vägen.
Samma sak gäller, när vi använder lös eller fri som suffix. Ett suffix är en ändelse, som man lägger till ett ord. "Arbets-lös" är ett exempel, där det tydligt framgår att "-lös" ger en negativ betydelse. "Arbetsfri" används nog mera sällan, men skulle utan tvekan uppfattas som att jag slipper knega för tillfället.
Ett jättebra exempel är följande: Det finns väl ingen människa, som i unga år inte har jublat någon gång över ett "föräldrafritt" party. Skulle samma ungdom vara "föräldralös", så skulle han eller hon knappast ha anledning till att jubla.
En styrelse kan ges ansvarsfrihet vid årsmötet, medan man knappast kan slå sig för bröstet, när man lever ett ansvarslöst liv. Det heter också "det är riskfritt", och "jag är chanslös". I första fallet gör ändelsen även av ett negativt ord något positivt, medan i andra fallet den positiva chansen byts ut till något negativt med ändelsen "-lös". Det finns dock undantag. I "kravlös" samverkar två negativa betydelser (ingen tycker väl om krav?) och bildar ett positivt ord.

Ett intressant exempel finner vi i sammansättningar med "moln". De skandinaviska länderna använder "-fritt" och gör en helblå himmel alltså till något positivt. Man kan dock tänka sig att man i vissa sammanhang även på svenska kan säga "molnlös", till exempel i meningen: "Solen brände ner på ökensanden från en molnlös himmel", för att uttrycka att det vore så mycket bättre, om det fanns några moln, som gav skugga.
Kommer man däremot lite längre söderut, där solen kan gassa ganska bra, så hittar vi där också sammansättningen med "-lös". Tyska "wolkenlos" och engelska "cloudless" antyder att man redan där skulle önska lite svalka av och till. De romanska språken använder alla den neutrala konstruktionen "utan moln", såvitt jag vet - därför kan man inte jämföra dem.

Också som prefix (om man sätter stavelsen framför ett ord) gäller ofta samma sak, även om det inte är lika iögonfallande. Men en "lösaktig" människa har nog inte den bästa moralen, "lösegendom" är småkravs, medan mark och fastigheter har "riktiga värden". Lösa delar av kroppen är inte heller äkta vara och därför negativt belastade, oavsett om det rör sig om ett lösskägg, en lösnäsa eller även ett lösbröst. Det senare är dock fortfarande bättre än att vara bröstlös.
"Fri-" som prefix behåller oftast sin positiva värdering. Frihet är något de flesta eftersträvar och en fånge som får frigång lär väl också vara ganska nöjd, liksom över den senare frigivningen. En fribiljett till bion uppskattas nog lika mycket som frikallelsen för pacifisten och fritiden av den som annars måste stå i.

Sen finns det förstås en mängd ord, som inte längre förknippas med grundbetydelsen, men det är ju inte så konstigt, när knappt någon längre är medveten om skillnaden mellan de två små orden. Då är det klart att det sker en urvattning så småningom.

webmaster@werbeka.com