ŠKOFJA LOKA
med en stadskärna från medeltiden


Škofja Loka ligger drygt tjugo kilometer nordväst om Ljubljana, där de båda Sora flyter samman, Selčka Sora och Poljanska Sora. Det är en liten stad med drygt 20000 människor, som är fördelade på 62 byar. Endast i huvudorten bor ungefär hälften av invånarna.
Den gamla stenbron över Sora, som kallas för kapucinbron, är mer än sexhundra år gammal och därmed en av de äldsta bevarade broar i Europa. I dess mitt står en staty av den helige Nepomuk, som håller stadsvapnet i händerna.
Škofja betyder biskop - namnet framgår ur ortens historia.
Det är en gammal stad, redan år 973 blev den omnämnd skriftligen, när Kejsare Otto II utfärdade ett gåvobrev till Biskop Abraham von Freising, i vilket den senare fick orten till skänks. 1248 fick man marknadsrättigheter och 1310 hade man redan blivit stad. 1511 hemsöktes staden av en jordbävning, som förstörde den till stora delar.
Fast den byggdes upp snart igen, och det på det sättet, som vi ännu idag kan se i stadskärnan. Man påstar att Škofja Loka ska vara den bäst bibehållna medeltida staden i Slovenien.
Biskoparna förvaltade staden till 1803, sedan införlivades den i Habsburgarriket. I stadsvapnet finns det en "svart man", en neger, som - enligt legenden - ska ha räddat livet på Biskop Abraham, när han dödade en björn, som hade anfallit biskopen.
Statyn mitt på stadens huvudtorg upprättades 1751 för Jungfru Maria. Bistatyer är de heliga Rochus och Antonius. Alla dem gäller tacken för att de hade förskonat staden från pest och eldsvådor.
Martins-huset (på bilden ovanför) har urgamla anor, ända från 1300-talet. Det är inbundet i stadsmuren, vilket man fortfarande kan se på dess ena sida, som har bevarats i originaltillstånd.
Även Homan-huset (bilden till höger) har ännu gotiskt ursprung, även om det renoverades i renässansstil under 1500-talet.
Škofja Loka är berömt för sina passionsspel, som uppförs efter den äldsta kända, dramatiska texten på slovenska. År 2015 (vart sjunde år) kommer spelen att uppföras igen.
Sista veckoslutet i juni ägnas åt medeltiden - då berättas historier och legender från denna tid i stan. I januari ges det en föreställning om skidåkningens historia på slottsberget. Där visar man början till och utvecklingen av (den alpina) åkningen.
Det gamla rådhuset har fortfarande en gotisk port och på gården en arkadgång från renässansen. Även det hästammar från 1500-talet.
Tyvärr har man ännu inte insett turismens behov i Škofja Loka. Så är till exempel turistinformationen stängd på söndagar. Man kan inte få någon skriftlig information om staden någon annanstans heller. Det finns för få restauranger, som naturligtvis är proppfulla på söndagar. Även baren i slottet öppnar först sent på eftermiddagen. Den intet anande turisten måste därför förbli törstig, om han har vågat sig på att traska uppför berget i middagshettan.

Ein Teil des Hauptplatzes
Å andra sidan är slottet definitivt en sevärdhet, som man inte borde lämna vid sidan om. Även där är idag ett museum inrymd, som nästan överallt på slovenska slott och borgar. Fast detta museum häver sig klart över de flesta andra - inte minst på grund av sin mångfald av visade föremål.

Det är dock utan tvekan värt att planera in ett besök av hela Škofja Loka.


Bernhard Kauntz, Wolvertem, Belgien 2012      




Slottet på kullen
© Bernhard Kauntz, Wolvertem 2012



Tillbaka till , eller till av
sidan skrevs: 18.7.2012 av webmaster@werbeka.com