Torget Am Hof i Wien


Namnet "Am Hof" (vid hovet) går tillbaka till Babenbergarnas hov, Hertig Heinrich II Jasomirgotts residens, som han uppförde här, när han utsåg Wien till sin huvudstad på 1100-talet. Han byggde residenset på det stället, där det för 2000 år sedan hade befunnit sig ett romerskt fältläger, med namnet Vindobona. Han gav han en överväldigande, två veckor lång fest för Kejsar Friedrich Barbarossa, när denne på sitt korståg var på genomresa. Även medeltida vandrande hovsångare, som Reinmar von Hagenau och Walther von der Vogelweide, var - bland många andra - gäster här.
Senare, när Habsburgarna bosatte sig i dagens Hofburg, blev platsen Am Hof till marknadsplats. I slutet av 1300-talet fick Karmeliterna av Albert III rätt att slå sig ner här. De byggde den treskeppiga klosterkyrkan, som strax efter 1400 stod färdigt. 1554 överlämnades kloster och kyrka till Jesuiterna, som ägde dessa till 1773. Därefter etablerades Hovkrigsrådet där, fram till 1913.
År 1806 förkunnade man från denna kyrka slutet av det Heliga Romerska Riket av Tysk Nation, när den tysk-romerske kejsaren Franz II blev Franz I av Österrike.
Men det hölls även rättegångar på platsen Am Hof. 1463 avrättades en av stadens borgmästare och 1595 fälldes en dom över en mycket prominent man, nämligen Ferdinand Graf zu Hardegg, för att han hade lämnat ut fästningen Raab till turkarna utan att slåss. Och eftersom man redan var på gång, så högg man huvudet av fästningens byggmästare samtidigt.
På nummer 10 hittar vi det allmänna vapenhuset, som användes redan på 1500-talet. Här lagrades vapen, för att i nödfall kunna utrusta invånarna, så att de kunde försvara staden. 1732 byggdes en ny huvudfasad av Anton Ospel. 1809 plundrade Napoleons trupper vapenförråden. I mars 1848 stormade folket vapenförrådet i samband med revolutionen detta år och i oktober hämtade man ut krigsministern, Theodor Graf Baillet von Latour. Den rasande massan slog ihjäl honom och hängde honom sedan på en av lyktstolparna mitt på platsen.
I husets källare kan man se utgrävningarna av resterna från det romerska lägret. Det forna vapenhuset befolkas idag av brandkåren, som även finns i grannhuset, nummer 9. Här grundades den wienska brandkåren år 1686. Den är således en av de äldsta i världen. Brandkåren har även ett garage på denna plats, i Märkleinska huset på nummer 7.
Detta ritades kring 1730 av Lukas von Hildebrandt, men förändrades senare. Där finns även ett brandkårsmuseum, som dock endast är öppet på sön- och helgdagar - och även då bara mellan kl. 9 och 12.
Mellan de båda senast nämnda husen ligger det smala, röda renässanshuset, vars baksida också kan beundras från Tiefer Graben.
Mitt på platsen står en Mariastaty, som hade lovats ut av Kejsar Ferdinand III år 1646, som tack för att de svenska trupperna under Trettioåriga kriget inte hade anfallit Wien, utan åter hade dragit mot norr. Originalet av statyn var i marmor och skapades av Johann Jakob Pock. Tjugo år senare fraktades den dock till slottet Wernstein och ersattes här med en kopia i brons.
Fast tidigare fanns det ännu en staty på denna plats. Detta var en ryttarstaty av Fältmarskalk Radetzky, som ställdes upp här år 1892. Men även denna minnesstod flyttades efter tjugo år. Det står idag på Ringstraße.
Även om många förskräckliga händelser tilldrog sig här Am Hof, fanns det trots allt trevligare ting att titta på. Från mitten på 1800-talet - och med somliga avbrott ända tills idag - fanns det här under adventtiden en julmarknad med allt som hör till. Wiens stora loppmarknad, som på grund av platsproblem måste flyttas till Naschmarkt, har också sina rötter här.

Men låt oss gå tillbaka till byggnaderna runt platsen. På nummer 12 hittar vi Urbanihuset, vars bygge påbörjades 1630 och redan då byggdes på ännu äldre fundamentrester. Sedan början av 1900-talet är Urbanikällarens hemvist här.

Grannhuset är Palais Collalto. Det byggdes kring 1670 och fick 50 år senare en ny fasad. En skylt på huset förkunnar att Mozart här uppträdde offentligt för första gången i Wien. Men han ska även senare ha varit en ofta sedd gäst här.

Husen 2 till 6 har alla tillkommit under 1800- eller 1900-talet.
På nummer 2, idag i ägo av Bank Austria, finns det en skylt till minne av Henri Dunant, grundaren av Röda Korset. Jag vill heller inte hemlighålla den tänkvärda meningen som finns inristad där: "I slaget vid Solferino besinnade sig världssamvetet till förbarmandets plikt."
Grymheten i slaget mellan å ena sidan Sardinien-Piemont och Frankrike och å andra sidan Österrike gav Dunant idén till en sanitetstrupp, som 1864 också kom till stånd genom Genèvekonventionen.

Bernhard Kauntz, Västerås 2008


Tillbaka till eller till av


5.11.2008 by webmaster@werbeka.com