Blomstermattan på Stora Torget


Den 15:e augusti är det i Belgien och många andra katolska länder en helgdag. Då är det nämligen Mariae Himmelfärd. Denna dag och de närmaste dagarna kring detta datum finns det en blomstermatta att betitta på Stora Torget i Bryssel. Första gången detta skådespel genomfördes var 1971 och sedan 1986 sker det regelbundet vartannat år. Då täcks hela platsen på Stora Torget med blommor, närmare bestämt begonior. Begonian har förresten sitt namn efter en fransk plantsamlare från 1600-talet, Michel Bégon, eller, om du hellre vill, "le Grand Bégon". Och när vi redan håller på med franska, så ska jag väl också säga att "Grote Markt" i Bryssel förmodligen är mer känt som "Grand Place".
Men tillbaka till blommorna: det lämnas bara några meter på varje sida av Grand Place, så att åskådarna ska kunna betrakta verket. Dessutom får man gå in i rådhuset på helgdagen, förutsatt att man betalar 3 Euro. Därinne får man visserligen inte fotografera, men man kommer upp på första våningens balkong, där man mycket väl får fotografera och dessutom kan man där njuta av en panoramavy över blomsterkonstverket.
Det var ungefär detta, som jag visste i förväg om denna attraktion. Ändå överträffades mina föreställningar med råge - redan när vi närmade oss Grand Place. Ju närmare vi kom, desto mer folk fanns omkring oss. Ute på Grand Place gick det i bästa fall steg för steg framåt. Från blomstermattan syntes inte ett spår, för människomassorna stod i minst fem rader och väntade på att de längst framme äntligen hade sett sig mätta. I husen runtomkring stod också folk i fönstren och tittade.

Äntligen såg jag, först genom några luckor, men till sist hela blomstermattan, när jag själv hade kommit fram till första raden. Fast det var svårt att se hela mönstret från detta perspektiv. Visserligen kunde man beundra ornamenten som fanns närmast - men det var inte tal om att ha en överblick. Dessutom hade jag föreställt mig, att blommorna skulle vara mer eller mindre planterade. Men så var inte fallet, utan det var bara blomsterhuvudena, som man hade kapat av och lag på marken på något torfliknande material.
Dessutom hade de blivit plattvalsade, antagligen för att inte förta effekten genom några uppstickande blad eller skuggan från sådana.


Här står den inre styrkan (Fortitutia) mellan måttligheten (Temperantia) till vänster och försiktigheten (Prudentia) till höger.
Nu hade vi redan tidigare beslutat att besöka även rådhuset, som låg mittemot. Därför arbetade vi oss genom trängseln - varvid "arbeta" ska förstås närmast ordagrant som fysiskt arbete - mot andra sidan av Grand Place. Där höll vi på att ge upp, för köerna stod inte bara ut på gatan, utan även en bra bit utanför. Men när man ändå hade kommit hit ...
Och om man, som jag, har en förkärlek för statyer, så har man under väntetiden tillräckligt med tillfällen för att ta kort på några av de 294 statyer, som smycker rådhuset.
Kön fortsatte sedan även tvärs över innergården och uppför trappan, ända fram till utgången mot balkongen - men det hade lönat sig. Här hade man äntligen överblicken, som jag hade saknat där nere. Och här hade man inte heller de plattvalsade blommorna framför ögonen, utan hela motivet låg framför en. Det är så stort, att man inte heller uppifrån kan få allting på samma kort.
Vid varje tillfälle har man valt ut ett speciellt motiv för blomstermattan. 1980 hyllade man Belgiens 150 år som självständig stat, 1990 var motivet "Mozart", år 2000 "Spetsar från Bryssel" och 2006, senaste gången, var medeltiden temat för det sprakande blomsterarrangemanget. Detta år hade man valt "Savonnerie".


Här är ena halvan av blomstermattan ...

Ordet Savonnerie betyder egentligen såpfabrik och har en egen historia. Den franske kungen Ludwig XIII grundade år 1627 en gobelängmanufaktur på det stället, där det tidigare hade funnits en såpfabrik. Tillverkningen av gobelänger var nämligen en hederssak för fransmännen - Henrik IV hade till och med förbjudit införseln av vävda tapeter år 1601.

... och här den andra halvan, framför en imponerande bakgrund
Avslutningsvis några fakta om begoniorna och blomstermattan: Dessa blommor odlades först kring 1860-talet i Gent - idag producerar Belgien omkring 60 miljoner, varav de flesta går på export. Blommorna finns i många färger, från mörkrött över laxrosa till vitt, med kopparröda, gula och andra färgtoner däremellan. För en kvadratmeter av blomstermattan behöver man cirka 300 blommor - mattan på Grand Place är 1800 kvadratmeter stor. Det motsvarar 5,4 miljoner blommor.



Copyright Bernhard Kauntz, Wolvertem 2008



Tillbaka till eller till av


26.8.2008 by webmaster@werbeka.com