Idel ädel adel
Visserligen hade man ingen österrikisk kejsare att visa upp i Gmunden, något som Ischl hade, men man behövde sannerligen inte sticka under stolen med den adliga högborenheten, som bodde i staden. Andra halvan av 1800-talet, när sommargästerna upptäckte Salzkammergut, medförde en oanad tillströmning av hertigar, prinsar och till och med kungar. Oftast hyrde man en villa över sommaren; men om man planerade att komma fler gånger, blev man själv byggherre och ordnade med ett ståndsmässigt boende. Inte för inte kallades Gmunden även för "Furstebo vid Traunsjön".
Början gjordes väl när Storhertig Leopold II von Toskana, var tvungen att gå i exil tillsammans med sin familj, när Italien enades år 1859.
|
Visserligen bosatte sig Leopold vid Bodensjön, men två av hans söner blev markägare i Gmunden. Karl Salvator byggde Villa Buchberg och Johann Salvator köpte slottet Ort.
En annan exilant var Kungen av Hannover, Georg V, som var släkt med det engelska kungahuset. Hans son Ernst August, Hertig av Cumberland, lät bygga slottet Cumberland - i engelsk stil - på en kulle i stadens norra del. De sex barnen ur hans äktenskap med en dansk prinsessa gick i skolan i Gmunden. Naturligtvis fick man också ofta besök från dessa länder, vilket ytterligare ökade närvaron av högadel. |
|
Det finns många fler berömda personligheter, som man skulle kunna omnämna, som till exempel den ryska tsaren med gemål, eller den tyske kejsaren - men dessa kom alla endast på besök.
Men en familj till må nämnas - på grund av ett mycket speciellt skäl, nämligen Gmundens svanar. Ärkehertig Carl Ferdinand, sonen till Napoleons besegrare i slaget vid Aspern, byggde en villa för sin familj, som han uppkallade efter sin fru, "Villa Elisabeth". Ärkehertiginna Elisabeth var mycket omtyckt i staden, därför fick hon år 1865 äran att vara den första, som fick åka på den nyss återinvigda landsvägssträckan Gmunden - Traunkirchen. Några år senare revanscherade sig den ädla damen genom att till Gmunden "importera" två par svanar, som ska vara förfädrarna till dagens svanar - i rakt nerstigande led. Det förvånar föga, att till och med svanarna i denna stad har furstligt påbrå.
De många, då uppförda byggnaderna fyller ännu idag sina uppgifter, även om de nu tjänar som ålderdomshem, lasarett, eller helt enkelt som bostadshus.
|
© Bernhard Kauntz, Västerås 2003
Tillbaka till eller till av
last update: 21.12.2003 by webmaster@werbeka.com
|