Som de flesta andra slotten i Slovenien tjänar byggnaden idag främst som utställningslokal. Rummen är visserligen vackert restaurerade, vittkalkade, men föutom "skalet" är det inte mycket kvar av någon slottsatmosfär. Inte desto mindre är slott Bled bara genom sitt läge en sensation. Där det ligger på en 125 meter hög klippa rakt upp från sjön, omgiven av en sagolik bergvärld som bakgrund, utmärker sig slottet redan endast genom detta och är i varje fall värt ett besök. Visserligen fordrar uppstigningen åtskillig tribut, man måste ju klara av de 125 höjdmetrarna. Som turist har man ju ingen aning om att det finns en gömd väg, respektive om det finns lokaltrafik till förfogande ... Men - man kan ju slutligen klara de hela av egen kraft.

Det kostar visserligen mycket av just denna kraft, ty bortsett från en kort gångväg i början, leder 220 trappsteg mer eller mindre rakt uppåt - och som avslutning måste man sedan klara ytterligare åtskilliga höjdmeter upp till slottet.

Å andra sidan har man tillräckligt med tid att tänka på slottets historia, medan man tar sig uppåt. Det är det äldsta, skriftligen nämnda slott i Slovenien. På tyska heter det för övrigt Burg Veldes, Slovenien var ju länge en del av det österrikisk-ungerska imperiet. På slovenska kallas det Blejski grad. Det blir för första gången omtalad i ett gåvobrev av Kejsar Henrik II till biskoparna i Brixen. Men eftersom det låg i markgrevskapet Krain, föll det 1278 i händerna av huset Habsburg. Murarna och tornet är de äldsta delarna av slottet. De har byggts i romansk och gotisk stil, medan byggnaderna kom till senare, under renässanstiden. Slottet består av en övre och en undre gårdsplan, som förbinds genom en trappa. I slottets nedre del fanns förvaltningsbyggnaderna. Där bodde även tjänstefolket, medan herrskapet höll till i den övre delen. 1947 förstörde en brand taket. Fyra år senare började man med restaureringen, som tog tio år i anspråk. Sedan dess drivs slottet som museum och är en attraktiv sevärdhet i regionen.

Slottskapellet från 1500-talet är bevarat i sitt ursprungliga skick och är sevärt - som enda inomhus belägna, orörda utrymme av slottet.

Cirka 100 år senare målades kapellet med storskaliga fresker, som täcker samtliga ytor utom golvet. Det, om något, är ett måste för besökaren.

Bortsett från detta finns det också en vinkällare, en restaurang och en smedja i slottet, men allt detta har kommit till under renoveringen och tjänar idag enbart till försäljning.
Som nämnt tidigare, har yttermurarna behållits i sitt ursprungliga skick och låter besökaren åtminstone göra sig en illusion om hur det kan ha sett ut här tidigare. Och inte minst är utsikten på omgivningen, sjön och inte minst bergen helt enkelt överväldigande.

Till sist några ord om museet. Det berättar framför allt om regionens historiska utveckling, med början för 14000 år sedan, när istiden så småningom drog sig tillbaka och släppte den europeiska kontinenten ur sitt grepp. Sedan dess är området bebott. I montrarna visas de diverse fynden, som man har gjort här, från stenyxor till smycken.

	Tyvärr är de vita väggarna alltför mycket nutida, i samband med historiken hade det nog verkat bättre med lite äldre murar. Men ett plus är figurerna av fiskare, jägare och hela familjer, som i levande storlek har ställts upp här och där.

De ger en antydan om hur man var klädd för länge sedan och hur man har löst problemet utan ha tillgång till knappar.