 Bernhard Kauntz, Västerås 1997
.
.
VALLBY
FRILUFTSMUSEUM
.
.
.
Vallby ligger i nordvästra Västerås och friluftsmuseet finns alldeles i början av området, närmast city.
Museet är ett av landets största och väl värt ett besök. När det grundades 1921 ville man skapa ett "Västmanland i miniatyr", och på den vägen är det. Man har flyttat hit många slags byggnader från hela länet, så att området idag visst liknar det som skulle ha kunnat vara en by från forna dagar.
Kartan högst uppe på sidan ger en uppfattning om hur området ser ut. Där finns även symbolen för Vallby Friluftsmuseum, vakten, som ursprungligen var en muralmålning på en herrgård.
Området förmedlar ett lugnande intryck, fastän det ofta finns många besökare här och fastän bruset från motorvägen intill borde vara långt mer störande än det verkligen är.
Trots lugnet finns det fullt med aktiviteter här. Det finns en uppsjö med husdjur, som dels fungerar som minizoo för barnen, men dels också gör intrycket av dåtid mer levande. Det är ju helt enkelt så att getter, får, hönor och gäss var en mycket större del av samhället än våra dagars stadsmänniskor förstår.
Det bedrivs en hel del allmänbildning på området, i form av aktiviteter som rör de mest skiftande frågorna. Ur årets program plockar jag husdjursinformation, örtagårdsvandringar, "tro och tradition kring naturupplevelser", och många slöjd- och hantverksämnen.
Bland de inflyttade byggnaderna är också en utomhusscen, där det sommartid hålls främst musikuppvisningar. I missionshuset hålls det gudstjänst på söndagarna, ett café på torget förser besökarna med eventuella förfriskningar och i lanthandeln kan man köpa godis precis som förr. (Låt vara att vykorten, som också finns där att köpa, är ett modernare inslag.)
På tal om moderniteter, så finns det på torget också en telefonkiosk i äldre modell. Den första kom i bruk år 1901 och de användes fram till 1950-talet. Men inuti finns en mycket funktionsduglig telefon från våra dagar.
Mitt i "byn" finns det hantverksbodar, som har sin verksamhet där året om, vilket ytterligare förstärker intrycket av ett "levande" samhälle. Där finns en silversmedja, en textilateljé ett borstbinderi och ett krukmakeri. I dessa affärer kan man dels gå in för att titta på vilka varor de producerar (och ibland till och med titta på), dels naturligtvis också handla det man vill ha.
På samtliga hus och bodar finns det skyltar (dock bara på svenska), som talar om varifrån byggnaden kommer, vad den användes till, och ibland även när den ursprungligen byggdes.
Många dörrar står också öppna, så att man kan få se hur det såg ut inuti husen. Och här öppnar sig en ny skatt. Det är onekligen en upplevelse att kunna titta på de gamla, gedigna möblerna, men samtidigt tänka på hur trångt det måste ha varit i stugorna; att se stora kittlar stå på spisen och fundera på vem som någonsin kunde orka lyfta dem. Eller att kasta en blick på redskapen som användes för hushållsgöromålen eller för utomhusbruk. Vad enkla de var och hur grova de ser ut, men vilken möda det trots allt måste ha kostat att tillverka dem, jämfört med dagens fabrikstillverkning. Ändå är det bara ett drygt sekel sen industrisamhället tog sin början.
Under de sista åren av förra århundradet byggde man "Vikingagården", där man försökte återge hur samhället såg ut för ännu längre sedan, men huset brann ner efter ett par år och ersattes inte.
Men min alldeles personliga favorit bland byggnaderna är 1600-talshuset, som med sitt halmtak ger intrycket av att vara hämtat direkt ur sagans värld.
Turistinfo:
Hur man kommer dit:
Med bil: E 18 till Vallbymotet
Med buss: Linje 12 till Högloftsvägen
Öppet: året om, kl. 10 - 17
Serveringen kl. 11 - 16 på sommaren.
Aktiviteterna kulminerar under sommarmånaderna.
Fritt inträde på området.
Enskilda aktiviteter kan vara avgiftsbelagda.
Tidsbeställning för gruppvisningar kl. 08 - 10
på telefon: 021 - 39 80 70
Tillbaka till 
eller till  av
last update: 21.7.2008 by
webmaster@werbeka.com
|