Naturhistoriska Museet i Wien

Grundaren av samlingarna i Naturhistoriska museet var Franz Stephan av Lothringen, Maria Theresias make, som köpte dåtidens mest berömda samling av Johann Ritter von Baillou och som sedan fortsatte att öka samlingarna med föremål från hela världen.

Idag består samlingarna av flera miljoner artiklar. Det är naturligtvis helt omöjligt, att på några sidor ge ett intryck av de ovärderliga skatter, som finns att se här. Därför kommer jag bara att ge en grov översikt av museets utställningar och dröja lite längre vid några få objekt, som jag har fastnat speciellt för.

I de första fem rummen finns så gott som allt, som en mineralog kan drömma om. I det första ställs extremt stora exemplar ut - jag minns ett block av stensalt, som var större än jag själv, eller en rökkvartskristall med den blygsamma vikten av 115 kilo. Det är verkligen storartat att titta på dessa underverk, som naturen har skapat.

De fyra första rummen innehåller dessutom en systematisk mineralsamling, uppdelad i olika undergrupper. Allt detta är mycket intrycksfullt, men själv imponerades jag mest av det fjärde rummet, där metaller och ädelstenar visas, som kan bearbetas till smycken. Där finns också ett av museets mest värdefulla objekt, blomsterbuketten av ädelstenar, som Maria Theresia gav sin make i present. Den består av 2102 diamanter och 761 färgade ädelstenar. Dess blad är rent siden och vasen är av bergkristall. Den visas bakom en glasruta i en av väggarna, missa den inte, när Du är där.
I nästa rum hittar man världens största permanenta utställning av meteoriter, med nära 1500 exemplar. Ett annat spännande utställningsobjekt är det mekaniska planetariet, som byggdes av Johann Georg Neßtfell på 1700-talet.

Nästa avdelning i museet är avsedd för paleontologi samt människans förhistoria och tidiga historia. En fascinerande upplevelse är att titta på det enorma skelettet av en 25 meter lång dinosaurie, en Diplodocus. Stanna upp ett ögonblick för att föreställa Dig storleken. Det är lika stort som en normal simbassäng, som man använder vid tävlingar! Det är verkligen en upplevelse! Skelettet var en present av Andrew Carnegie till Kejsar Franz Joseph. Men där finns också andra sevärda skelett, som t.ex. av en sabeltandad tiger, samt fossil ur fauna och flora.

I nästa rum finns två fynd från mänsklighetens tidigaste kulturella uttryck. "Venus von Willendorf" är en 11 cm hög staty av kalksten, som är mer än 20000 år gammal. Den lilla damen får ens tankar att resa tillbaka genom årtusendena, när man funderar över hennes ursprung och vad hon användes till.... Det nyaste fyndet av statyn från Galgenberg flyttar konsten ytterligare tillbaka i människans historia. Hon kallas för Fanny, efter en österrikisk dansös från 1800-talet. Figuren sägs vara 32000 år gammal. Hon står där med en lyft arm och är den äldsta avbilden av en mänsklig varelse, som vi känner till idag. Naturligtvis finns det även fynd som kan dateras ännu mycket längre tillbaka, som handyxor och andra enkla stenredskap, som presenteras där. Men även om de äldsta är så gamla som 700000 år, är dessa inget unikt för museet i Wien.

De följande rummen leder och genom brons- och järnåldern, varav ett naturligtvis är speciellt tillägnat Hallstatt-kulturen i Österrike, som florerade under äldre delen av det första årtusendet f. Kr. Där hittar man alla slags redskap, vapen, smycken och lerkärl. Men även om mitt eget intresse av 500-talet f. Kr. vaknar till liv, känner jag att jag börjar bli trött av alla intryck runt omkring. Som i de flesta stora museerna räcker en enda dag inte till, om man verkligen vill se det mesta. Jag minns knappt de sista två rummen i den här avdelningen, som handlar om människans utveckling.

Efter en kopp kaffe och en runda genom shopen på övre våningen känner jag mig i alla fall tvungen att åtminstone gå igenom den stora zoologiska delen av museet, som upptar hela övervåningen. Även här kan man följa en systematisk presentation, som börjar med svampar och mollusker, över insekter (glöm inte att titta på fjärilsamlingarna), fiskar, amfibier, reptiler, fåglar och slutligen däggdjur. Där finns exemplar av så gott som alla djur, som lever i Österrike och enormt många från resten av världen. Man kan till och med visa upp en Tasmansk varg, som har varit utdöd sen några århundraden tillbaka. Om man är intresserad av zoologi, kan man säkert tillbringa några dagar endast här, utan att hinna med att studera alla de utställda djuren.

Tillbaka till eller till av

13.8.2001 by webmaster@werbeka.com