En vindil rev med sig brudslöjan, när markgreve Leopold III av Österrike år 1105 gifte sig med Agnes, dotter till Kung Heinrich IV, då de nygifta klev ut på balkongen av slottet på Leopoldsberg. Trots att man omedelbart började leta, lyckades man inte att hitta slöjan. Då lovade Leopold att bygga ett kloster på det ställe, där man skulle hitta slöjan.
Det skulle dröja nio år, innan det var så dags. Markgreven var på jakt, när hans hundar plötsligt började skälla mot en fläderbuske, i vilken man hittade slöjan i så gott som oskadad skick.

Detta är visserligen en trevlig historia, men den är absolut nonsens, trots att den finns bevarat i nedtecknad form sen medeltiden. Det enda sanna är tidsrymden på 9 år mellan bröllopet och grundandet av klostret. Men i övrigt? Först och främst fanns det vid denna tid inget slott på Leopoldsberg. För det andra byggdes klostret alldeles intill markgrevens residens, där man i alla fall redan hade bott ett helt år. Leopold hade alltså inte behövt ge sig ut på jakt, utan på sin höjd titta ut genom fönstret, för att hitta slöjan. Att denna, efter att i nio år ha varit utsatt för naturens krafter, hittades "i så gott som oskadad skick", kan bara framkalla ett milt leende.

Även på utsidan av kyrkan är klostrets grundare förevigade.

Man försöker att interpretera slöjlegenden på så sätt, att man därmed ville uttrycka att Agnes (och hennes hemgift) hade stor andel i klostrets grundande. Fast detta framgår inte minst av de många statyer av grundarna, där Leopold och Agnes alltid uppträder i par. För det andra skulle den återfunna slöjan vara ett tecken på att det var en plats med Guds försyn, som man grundlade stiftskyrkan på. Detta skulle kanske vara troligare, om man först hade byggt klostret och sedan residenset - men inte tvärtom. Ändå bevaras en del av slöjan ännu idag som relik i klostret...

Tillbaka till huvudsidan av Stift Klosterneuburg

Tillbaka till eller till av