Om man närmar sig från centrum, ser man först bara kyrktornet i de smala gränderna i gamla stan. När man sedan står framför västfasaden, upptäcker man hur smal denna kyrka verkligen är. Men husen i Salvatorgasse lämnade inte mycket plats för ett kyrkbygge och på andra sidan stöp terrängen brant ner till Donau. Gestade betyder också mycket riktigt "strandkant".

Det var naturligtvis innan man reglerade Donau, att det fanns en strand här, men kyrkan har också riktigt gamla anor. Självklart var det skeppare på floden och fiskare, som huvudsakligen var intresserade av en kyrka vid denna plats, kanske inte minst som landmärke. Redan år 880 ska det ha stått en liten träkyrka här. Den första skriftliga noteringen av en kyrka är från 1158. Denna kom snart därefter under förvaltningen av Schottenstift. (Det hette så i alla tider, fast det nog var iriska munkar, som fanns där.) Kring 1330 lät de dåvarande ägarna, Herrarna av Greif, göra ett nybygge av kor och torn. Byggmästare var Michael Knab. Från denna tid härstammar också reliefen av en skyddsmantelmadonna och av Marias kröning ovanför korporten. Tänk att dessa relief snart är 700 år gamla ...

Även glasfönstren i koret är "äkta". De tillkom under tiden 1350 - 1436, men hade flyttats under en tid, eftersom Kejsar Franz II (I) ville ha dem för sitt Slott Laxenburg. De gavs dock tillbaka senare och av glasen som fortfarande fanns kvar sattes dagens fönster ihop.

1391 kom kyrkan i ägo av Friherre Hans von Liechtenstein-Nikolsburg, som lät bygga långhuset på nytt. På grund av de trånga förhållandena på platsen är långskeppet smalare än koret. Dessutom har kyrkan i mitten en lätt vinkel mot höger. Byggmästare för det nya långhuset var Peter Prachatitz, som vid denna tid även var dombyggmästare vid Stephanskatedralen.

På 1700-talet förföll kyrkan märkbart och skulle egentligen rivas under Joseph II tid som kejsare. Endast de höga kostnaderna för rivningen bevarade byggnaden. 1786 blev den avhelgad och stängdes. I tiden av kriget mot Napoleon tjänade kyrkan som militärförläggning och till och med som häststall! Men redan 1812 restaurerades den och vigdes på nytt. Därför är det mesta av inredningen från 1800-talet. Även högaltaret är från relativ ny tid. Det inramas dock av två medeltida tavlar från 1460, som tillhörde ett flygelaltare. Bara få människor vet att Wiens stadshelgon är begravd här, ja, många vet inte ens, vem det handlar om. Hans namn är Klemens Maria Hofbauer (dock döpt till Johannes, 1751 - 1820). Han föddes i Sydmähren ock fick till att börja med en utbildning som bagare, för att hans mor, som änka, inte hade råd att bekosta en prästutbildning för honom.

1780 kom han till Wien. Vid en pilgrimsfärd mot Rom antog han namnet Klemens. Där stiftade han bekantskap med Redemptoristernas orden, för vilkens utbredning han vigde resten av sitt liv. Han var först verksam i Polen under tjugo års tid, innan han återvände till Wien. Här fick han namnet "Aposteln från Wien". Han dog en månad innan Redemptoristerna åter blev tillåtna i Wien och fick Maria am Gestade som ordenskyrka. Det fick de dock endast mot ett löfte om att ta hand om de många tjeckerna, som vid den tiden flyttade till Wien. Denna uppgift har de ännu idag. Stoftet av Klemens Hofbauer har man överfört till kyrkan från kyrkogården i Maria Enzersdorf vid Mödling, där han först hade begravts. 1909 blev han heligförklarad och sedan 1914 är han skyddshelgen för Wien.

Tillbaka till eller till av