Atomer, stjärnor, skapelsen och vi


När Guds sädescell träffade på det svarta hålets singularitet, föddes vårt universum. Så står det också skrivet: i början skapade Gud himmelen och jorden. Hur skulle det kunna vara ännu tydligare?
Det hände redan för 13,7 miljarder år sedan. Sedan dess växer vårt universum, precis så som du och jag växte. Hos oss pågick inte tillväxten lika länge, vi får lämna bort miljarderna bland åren. Men så är vi också mycket mindre än universum. Fast i övrigt är likheten med tillväxten ganska uppenbar, eller hur? Och som bekant skapade Gud oss till sin avbild.
Inte så att våra näsor liknar hans, förmodligen har Gud inte något skägg heller. Men vår tillkomst, var tillväxt, vår kropp och vår ande (eller själ, om man så vill) - allt detta motsvarar nog hans avbild. Kanske uttrycktes ordet "avbild" på så sätt, så att vi först kom att förstå det, när vår kunskap hade utvecklats tillräckligt? Hur skulle man annars ha kunnat uttrycka det, så att människorna hade begripit det förr i tiden?
Så som vår kropp består av miljoner och åter miljoner celler och varje cell av otaliga atomer, så består universums kropp av galaxer och varende en av dem av otaliga stjärnor. Såsom elektronerna kretsar runt en atom, så har planeterna sina omloppsbanor runt sin stjärna.

En av gåtorna, som vetenskapen står inför idag, är att det tycks finnas osynlig energi och osynlig materia i världsrymden. Enligt nutida beräkningar ska universums synliga del bara utgöra ett fåtal procent av dess helhet. Det tycks vara oförklarligt, men är det verkligen det?
När man ser på en människas liv, är det ju hans ande och inte hans kropp som utgör den övervägande delen av hans skaparkraft, hans tankeförmåga. Den kan heller inte ses. Vilka fler liknelser behöver vi för "avbilden"? Det finns dock fler. Medan vårt universum strax efter födelsen till övervägande delen bestod av mörk materia, då det däremot inte fanns någon mörk energi, utgör den senare idag nästan två tredjedelar av dess existens. Som nyfödda hade vi nog inte heller några tankar ...
Hur skulle man överhuvudtaget kunna beskriva sammanhanget bättre?

Till sist har vetenskapen ytterligare ett problem i ämnet: man kan inte förena relativitetsteorin med kvantteorin, för vid varje försök med en sådan beräkning får man oändlighet som resultat ... Faktiskt är resultatet oändligheters oändlighet. Men är det inte så som Gud beskrivs i Bibeln?
Man tror även att det är möjligt att den mörka energin en vacker dag kommer att vara starkare än gravitationen. Det skulle betyda att atomerna inte längre kan hålla ihop sina beståndsdelar, att planetsystemen kommer att brytas sönder - helt enkelt uttryckt, att universum dör. Men är inte detta precis vad man kan förvänta sig?

Bernhard Kauntz, Västerås 2015

Tillbaka till till eller till

webmaster@werbeka.com