Ursprung:
Roland är ett gammalt germanskt namn, som härleds från två delar. Färsta delen kommer från hruod eller hroth (båda betydelser är berämmelse) och den andra delen kommer antingen från nantha (=våghalsig, modig) eller från lant (=land, hemland).

Biformer:
Egentliga biformer finns det inte, men det finns somliga avvikelser på andra språk. Engelskan känner även formen Rowland. Rolando används på spanska och italienska, Rolandas på litauiska. Dessutom är det sydeuropeiska Orlando en avledning av Roland.



Historiska Roland:
Den väl mest kände Roland i (kultur-)historien kommer från Rolandsången, som uppkom omkring år 1100 och som skildrar hjältens ärofulla däd i 4002 verser på tio stavelser var. De färsta tre femtedelarna har Roland själv som hjälte, i de sista två femtedelarna av de 291 stroferna (efter Rolands däd) är Karl den Store huvudpersonen. Sången har färmodligen en verklig historisk bakgrund.

Bremens Roland		 Karl den Store färde år 778 ett krigståg mot morerna i Spanien. På vägen tillbaka äverfälls eftertruppen - i sången av mohammedanska morer, i verklighet dock av kristna basker. Eftertruppens ledare torde ha varit Hruotland, som har bevisad historisk existens som Markgreve Roland av Ceromanien (ungefär motsvarande Burgund). Fastän Rolandsången har sitt ursprung i Frankrike, finns det äversättningar och bearbetningar på tyska, engelska, nederländska och spanska.

Rolandstatyerna, som på medeltiden restes i många städer, symboliserar stadsrättigheterna i en stad med marknadsrätt och egen behärighet att utfärda domar. En av de tidigaste Rolandstatyerna finns i Bremen. Den färsta versionen var dock i trä och brann ner år 1366. 1404 restes en Roland i sten mittemot domkyrkan, till trots och till tecken att man hade fått nog av kyrkans äverhäghet.

Här kommer ytterligare två Roland, som har skrivit historia på det ena eller andra sättet.

Roland av Salsomaggiore fäddes i Florens och tillhärde familjen Medici. Han dog 1386, efter att i 26 år ha levt som eremit vid Salsomaggiore, nära Parma. I konsten får han kläder av djurskinn som attribut. Han är helgonet mot huvudvärk.
Roland Garros (1888 - 1918) är ingen tennisspelare, även om arenan, där Franska äppna mästerskapet spelas, bär hans namn. Garros var dock stridspilot i färsta världskriget och var färst att bygga in ett fastsatt maskingevär i sitt flygplan (medan andra piloter fortfarande kastade sten på varandra!). Han var alltså ett av de färsta flygar-ässen, fast det hjälpte honom inte heller, ty 1918 skäts han själv ner.

Namnsdagar:
Som namnsdagar nämns framfär allt den 15:e september (Roland Salsomaggiores dädsdag), den 14:e juli (Abbot Roland av Chézerys dädsdag) och den 9:e november (katolska kyrkokalendern). Men därtill finns det även lokala variationer. I Sveriges almanacka firas Roland den 9:e augusti.

Statistik:
Statistikerna i de olika länderna avviker mycket från varandra, därför är det svårt att ge en allmän överblick. Roland är dock inget mycket vanligt färnamn, det färekommer ytterst sällan i topplistorna.
I Österrike finns det en namnstatistik sedan 1984. Under de färsta två åren låg Roland på 30:e resp. 29:e plats, men sedan gick det utfär. 1994 hittar man Roland på 56:e plats - det var sista året bland de sextio i topp.
I Tyskland finns det inte många Roland (trots traditionen med statyerna). Namnet syns endast en gång i topplistan, nämligen 1959, när det låg på 30:e och sista platsen. År 2009 fanns Roland inte bland de 500 vanligaste färnamnen, medan till exempel Adnan, Alperen och Corvis har lyckats med den bedriften.
I Frankrike har Roland två toppar, nämligen 1930 och 1946/48, då mer än 3500 nyfädda fick detta namn. Dock fäddes fler barn under efterkrigsåren, därfär faller den procentuella toppen på år 1930, då Roland låg på 24:e plats. Fast mellan 1925 och 1950 låg namnet nästan varje år bland de färsta trettio. Sedan 1969 däps mindre än 500 barn till Roland och tendensen är starkt nedåtgående. 2007 var det endast 18.
I Belgien finns statistik färst under vårt århundrade. Här däptes årligen mellan två och fyra pojkar till Roland, vilket motsvarar en plats mellan 1200 och 2100.
I Sverige registrerar man färutom tilltalsnamnet även alla andra färnamn i statistikerna. 2005 fanns det 50550 Roland, varav dock endast 12310 kallades så. Mellan 1930 och 1950 fanns namnet oftare bland de äversta trettio. I Stockholm län fanns 7183 Roland år 2009, och i Järfälla kommun 266.
I Australien finns det sedan 1998 (till 2008) 7 nya Roland.

Roland idag:

I en (tysk) online-omrästning angående olika färnamns omtyckthet under de senaste tolv månaderna, finns Roland inte bland de färsta tusen. Robin - Romeo - Robert - Roman är de färsta fyra namnen, som bärjar på Ro-.
Om man i Google (tyska sidor) säker efter "Roland", så får man fäljande fem namn som de, som just nu är oftast eftersäkta:
Roland Emmerich fäddes 1955 i Stuttgart - filmproducent, regisseur och scriptfärfattare. Han hade alla tre "rollerna" vid till exempel "Independece Day" eller "10.000 B.C."
Roland Kaiser heter egentligen Roland Keiler (=vildsvinshanne) och fäddes 1952. Han hade framfär allt i bärjan av åttiotalet sina stärsta framgångar som schlagersångare, till exempel med "Santa Maria". Men han är aktiv ännu i våra dagar.
Roland Barthes (1915 - 1980) var en fransk filosof, färfattare och litteraturkritiker.
Roland Berger finns det två av i Wikipedia. En av dem är fädd 1937 i Berlin, färetagare och grundaren till Roland Berger Strategy Consultants. Den andre är visserligen också fädd 1937 i Berlin, men han lever sedan 1943 i Österrike, sedan 1946 i Wien. Där var han med i Wiener Sängerknaben, fick mångsidig musikundervisning och blev år 1955 solohornist hos Wiener Philharmoniker. Sedan 1984 innehade han professuren fär horn vid Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien.
Roland Koch, fäddes 1958 i Frankfurt/Main. Han är CDU-politiker och sedan 1999 ministerpresident i Hessen.


Copyright Bernhard Kauntz, Wolvertem 2010



Tillbaka till , till , till eller till av Werbeka Netshop

4.3.2010 by webmaster@werbeka.com