Ursprung:
Gunnar är ett gammalt germanskt namn, som härleds från två delar. Första delen härstammar från gund (=kamp) och den andra delen kommer enligt flera källor (som dock troligtvis kopierar varandra) från heri (=här, krigare). Jag tror hellre att den andra delen är en försvagning av nor (=norr), inte minst eftersom redan den gammalnordiska formen har funnits som Gunnarr. Gunnar är därför krigaren från norr.




Biformer:
Det finns också varianten Gunar, som dock inte används i Skandinavien, eftersom "u:et" skulle få en annan klangfärg. Däremot ska Gunter och Günther vara de tyska formerna av namnet. Men för dessa finns även namnen Gunder respektive Gunde i Skandinavien. Se för övrigt ovan under "ursprung".



Historiska Gunnar:
Den förmodligen mest berömda Gunther i (kultur-)historien finns i tyska Nibelungenlied, där han är kung i Burgund. Nibelungenlied tillkom tidigt på 1200-talet, troligtvis någonstans mellan Passau och Wien. Dess innehåll går dock tillbaka till senantik tid. Burgunderrikets sönderfall, liksom bröllopet mellan Hunnernas kung Attila med en tysk furstedotter är historiska fakta.
I övrigt är det svårt att hitta välkända Gunnar i historien. Det finns dock några exempel från 1800-talet, såsom den norske konstnären Gunnar Berg (1863 - 1893), som blev känd för sina målningar från Lofoten. En annan målare är dansken Gunnar Wolf (1898 - 1984), vars tavlor från den konstgjorda Kalvebodstranden i hans hembygd och de från slottet Vallø är mest kända.
Gunnar Gunnarsson (1889 - 1975) var en isländsk författare, som skrev på danska. Redan hans förstlingsverk, "Borgsläktens historia", blev en framgång. "Advent" är hans mest framstående verk.
Gunnar Myrdal (1898 - 1987) var en svensk ekonom, som 1981 utmärktes med ekonomipriset (tillägg till Nobelpriset). Han var universitetsprofessor och tidvis aktiv politiker, från 1945 till 1947 var han även med i Sveriges regering som handelminister.

Namnsdagar:
Gunnars namnsdag likställs med den av Günther och anges med den 8:e oktober, 9:e oktober och 28:e november. Fast i Sverige har Gunnar namnsdag den 9:e januari.

Statistik:
Namnstatistikerna är mycket olika i de olika länderna, därför är det svårt att ge en allmän översikt, som gäller för alla. Gunnar är utanför Skandinavien inget vanligt förnamn, det förekommer knappt alls i topplistorna.
Österrike har en namnstatistik sedan 1984. Gunnar befann sig aldrig bland de topp sextio. Till 1988 låg Günther mot slutet av tabellerna, sedan försvann även detta namn.
I Tyskland låg Gunnar inte bland de vanligaste 500 förnamnen under år 2009. Även om andra skandinaviska namn, som Nils, Lars, Björn och inte minst Sven av och till kan hittas i topplistorna, är Gunnar aldrig med där. Namnet Günt(h)er däremot är mellan 1915 och 1955 mycket populärt och är mot slutet av tjugotalet flera gånger högst i rankingen.
I Frankrike finns ingen statistik över Gunnar.
I Belgien finns statistiken först under vårt århundrade. Upp till fem pojkar årligen döptes till Gunnar under den tiden.
I Sverige registrerar man samtliga, alltså även andra och tredje förnamn i statistiken. Här finns det 120.251 människor, som bär namnet Gunnar, varav ungefär en sjättedel blir kallade så. Detta ger bland alla förnamn en 13:e plats, men 2009 fanns Gunnar inte bland de vanligaste hundra. Däremot var Gunnar ett populärt namn under första halvan av 1900-talet. Redan år 1900 låg Gunnar på 10:e plats, 1925 och 1950 nådde man till och med en femteplats i listorna. Därefter följde en fallande tendens. 2008 fick 27 pojkar Gunnar som första namn.
In Norge finns det med utgångspunkt från 1998 cirka 25 nya Gunnar per år i en fallande tendens. Under de senaste åren döptes endast ett tiotal pojkar till detta namn.

Gunnar idag:
I en (tysk) online-omröstning för omtyckta förnamn finns Gunnar inte bland de första 1000 under de senaste 12 månaderna. Günter är 815:e och Günther 971:a namn. Gustav - Guiliano - Guilien är de tre mest frekventa namnen, som börjar på Gu-.
Om man i sökmaskinen Google (tyska sidor) matar in "Gunnar", får man följande personer, som är de för närvarande mest eftersökta:
Gunnar Prokop, född 1940, var handbolltränare i Hypo Niederösterreichs damlag, ett lag som sedan 1977 varje år har blivit österrikiska mästare och som har vunnit Champions League (inklusive föregångaren Europacupen) åtta gånger. Gunnar Prokop valdes 2004 till århundradets coach. Han blev nyligen en rubrikernas man, när han bara sekunder före slutet, vid ställningen 27:27, sprang in på planen och tacklade en motståndarspelerska, för att inte förlora matchen. Som konsekvens avgick han efteråt som tränare.
Gunnar Wiegand finns det flera. Här kommer de två mest kända: Den förste är född 1957 och är vid EU chef för enheten för kontakterna med Ryssland. Enligt online-CV talar han fyra språk flytande och ytterligare tre "fair".
Den andre Gunnar Wiegand är född 1978 i München, har studerat musik och teologi och är verksam inom båda dessa ämnen. Ingen av dessa två Gunnar finns dock i Wikipedia.
Gunnar Heinsohn, född 1943 i Gotenhafen, är högskolelärare, sociolog och ekonom. Dessutom är han son till U-båt-kaptenen Heinrich Heinsohn, som det noteras först i hans biografi (om nu detta skulle vara en merit).
I en svensk sökning får man först veta att DN:s nya lexikon heter Gunnar och Lennart. Som andra namn dyker Gunnar Hámundarson upp, en av hjältarna i "Njáls saga". Den första verkliga personen är sedan Gunnar Björling (1887 - 1960), en finlandssvensk modernistisk diktare. "Vilande dag" var 1935 hans första verk. Men han kände sig oförstådd under hela sin livstid.


Copyright Bernhard Kauntz, Wolvertem 2010



Tillbaka till , till , till eller till av Werbeka Netshop

20.2.2010 by webmaster@werbeka.com