Höga klackar smattrar på asfalten, i den i övrigt så tysta natten. Genast avtar hans nervositet vad anbelangar främmande människor på den öde gatan. En kvinna. Inge mördare, knarkare eller tjuv. Bara en kvinna. Vad för slags kvinna, väl? Med högklackade skor? I hans huvud formas bilden av en ung, vacker flicka, som kommer att passera honom. Givetvis skulle han vara artig och undvika att göra henne rädd. Hennes steg närmar sig, en mörk port likaså. Han gläds nästan åt att få se hennes figur, för att se ansiktet är det för mörkt, dessutom vore det oartigt att stirra på någon mitt i natten. På en öde gata, dessutom.

Alldeles bakom honom säger en mörk, erotisk kvinnoröst: "Hej, sötnos!"

Han är nästan besviken, en gatflicka. Han vänder huvudet och är beredd att snäsa av henne. Men han ser i ett förtrollande ängelsansikte, Snövit omgiven av mörka lockar. Förvånad stirrar han på henne. Hennes blick är sedesamt nersänkt. Medan hon käckt öppnar ögonen, frågar hon: "Vill du kyssa mig?"

Hans leende och hans kuk reagerar samtidigt. Förlägen står hon framför honom, händerna djupt nergrävda i kappans stora fickor, ryckigt flyttar hon händerna fram och tillbaka, så att den långa kappan öppnar sig och tillåter en blick på hennes späda kropp. Herregud, hon är minst ett och ett halvt huvud mindre än han, nästan ett barn ännu. Hans amorösa känslor krockar med beskyddarinstinkten. Han öppnar munnen utan att veta vad han kommer att säga härnäst.

I samma ögonblick stöter hon honom mot väggen, pressar en hand mot hans hals och något hårt trycker mot hans halvt erigerade penis.

"Inte ett ljud, och inte en rörelse," viskar den hesa rösten, "eller jag skjuter bort allt du har."

Han vågar knappt andas.

"Händerna på ryggen, vänd dig om!" befaller hon. Hon tar något steg bakåt, så att han kan lyda hennes ord. Otroligt fort klickar handbojor om hans leder, sen vänder hon honom igen.

"Vad vill du?" stammar han, fortfarande till hälften säker på att det är ett skämt eller ett otroligt erotiskt äventyr. Hennes mjuka, välformade ansikte närmar sig hans, pistolen trycks åter igen in mellan hans ben.

"Vill du kyssa mig?" frågar hon på nytt.

Hennes andedräkt stinker våldsamt av oborstade tänder och sprit. Äcklad vänder han bort ansiktet. Instinktivt försöker han att röra händerna, men metallen kring dem börjar redan bli kroppsvarm. Han känner hur rädslan kryper upp i honom.

"Upp med munnen!" snäser ängeln och trycket mot hans familjeplanering börjar göra ont.

"Lyssna", säger han lugnande, fast själv redan i panik, och då sitter en skitig, efter spyor och fisk luktande trasa i hans mun. Han kväljs och försvarar sig, hans ben börjar sparka. Med vänster arm trycker hon mot hans struphuvud, med högra skjuter hon i hans lår. Det säger bara "Pfft", ingen kan höra det, ljuddämpare, tänker han, det är väl inte möjligt - innan han svimmar av smärta. Denna nåd varar dock bara en kort stund. Han vaknar av slag i ansiktet, ligger hjälplöst i portgången, ingen bil någonstans, inget mänskligt ljud förutom flickans andetag. Hans byxa är öppen, hans kuk ligger fritt i den svala nattluften. Han kvider, oh Gud, vad tänker hon göra?

"Hej, sötnos," säger hon vänligt och låter den silverskimrande skalpellen glittra framför hans ögon. Gummihandskar sitter på de späda händerna. I full panik försöker han att lyfta på benen, men förutseende nog är de hopbundna och smärtan från skottsåret sätter in med full styrka. Med den lediga handen tar hon tag i hans kuk, böjer den uppåt och blottlägger pungen.

"Vet du," säger hon sockersött och cyniskt, "säden gör att huden håller sig underbart fräscht och därför behöver jag massor."

I samma sekund som han fattar, skär hon med van hand upp pungsäcken. Slutet av "operationen" bespars han av ett nytt svimningsanfall.