RÅDHUSET PÅ STORA TORGET |
Första stenen till rådhuset i Bryssel lades år 1402. Under denna första byggnadsfas tillkom den vänstra flygeln. Byggmästare var Jacob van Tienen. Från början var det inte planerat till att bli större. Men eftersom skråväsendet kämpade till sig medbestämmanderätt vid stadens förvaltning, måste rådhuset byggas ut. Högra flygeln byggdes sedan i mitten av samma århundrade och strax därefter kom det 96 meter höga tornet till. Högst upp i luften tronar där St. Mikael, som även är Bryssels skyddshelgon. Detta torn lutar, även om det inte är lika iögonfallande, som vid det i Pisa. Ändå står det lite böjt över ingången. Byggmästare var Jan van Ruisbroek och det berättas en historia om honom: man ska ha kallat honom för "skev arkitekt" och sedan ska han av förtvivlan ha begått självmord. Men inte en bokstav är sann i denna berättelse. Uttrycket "skev arkitekt" kom till först under 1800-talet och inte så tidigt som på 1400-talet. |
Förresten är det en felöversättning från engelskans "chief architect". Dessutom har Ruisbroek helt säkert inte begått självmord, och ingalunda för tornets skull. Det finns vittnen som berättade att han trettio år efter rådhusets fullbordan fortfarande var vid liv och att han dog en naturlig död vid den hyggliga åldern av nittio år. Att man byggde rådhuset var samtidigt en strategi i den århundradelånga konkurrenskampen med Leuven om förmaktställningen som huvudstad. Båda städerna hade blivit stora genom tygproduktionen och strävade efter landsfurstarnas ynnest. Medan Karl von Niederlothringen år 979 hade byggt sin borg i Bryssel, på en liten ö i floden Zenne, gick hans arv till Lambert I von Leuven, då Karl förblev barnlös. Residenset flyttades då till Leuven. Men redan Lambert II Balderic byggde på Coudenberg i Bryssel en ny fästning och en stadsmur runt staden. När tygmanufakturen under 1400-talet kom i en kris, började man i Bryssel med tillverkning av gobelänger. |
Leuven å sin sida fick år 1425 ett universitet. I början av 1500-talet deltog även Mechelen i kapplöpningen och var tidvis huvudstad under ståthållerskan Margarete von Österreich. Men Bryssel blev under 1500-talet sedan slutgiltigt Nederländernas huvudstad. Vid förstörelsen av byggnaderna vid Stora Torget genom fransmännen år 1695 sattes det även eld på rådhuset, som sedan delvis måste byggas upp igen. Detta skedde i början av 1700-talet. Även den bakre delen av rådhuset byggdes till på 1700-talet. År 1830, efter den belgiska revolutionen, var rådhuset säte för den preliminära belgiska regeringen. Iögonfallande är framför allt de mer än 170 statyer, som pryder rådhusets fasad. Här finns landets regenter, samt deras makar och makor, tidigare borgmästare och vetenskapsmän, liksom även konstnärer och allegoriska figurer. |
De få original, som överlevde branden, kan idag ses i stadsmuseet, som finns mittemot, i "Brödhuset". På gården finns det två fontäner, som föreställer floderna Maas och Schelde. Varför, om Bryssel ligger vid Zenne? Rådhusets inre är huvudsakligen hållen i nygotisk stil. Inredningen är av nyare datum - inte minst eftersom de flesta originalen föll offer för branden. Tyvärr är det här förbjudet att fotografera och ivriga vakter spejar likt forntida Argus, för att upptäcka eventuella syndare. I mottagningshallen och rådrummen finns värdefulla föremål från 1500 till 1700-talet utställda. I Maximilian-salen finns det en gobeläng, som visar Chlodwigs liv. Chlodwig var på 400-talet en kung av Merowingersläktet, som hade sitt stamområde i de södra Nederländerna. Han lyckades samla Frankernas rike under en kung, framför allt genom att kuva alla andra. |
Men han besegrade även den sista romerska härföraren i Gallien, liksom även Alemannerna. Han konverterade till kristendomen och gjorde Paris till sin huvudstad. På vägen mot borgmästarens kontor finns bysterna av samtliga Bryssels tidigare borgmästare uppställda. I väntrummet finns det även diverse målningar av Bryssel och Zenne. Också i övrigt finns det bilder att se, liksom vaser, mattor och mycket annat. |