Det är svårt att säga när forntid, i kulturell och ur konsthistorisk mening, börjar. Men slutet av varje period är en glidande övergång från den ena tiden till den andra. Redan för så där 230 000 år sedan fanns preneandertalaren, vilket fynd från södra England och västra Spanien samt södra Frankrike visat.
För ca 40 000 år sedan uppträder Cro-Magnon och ca 10 000 år senare försvinner neandertalarna. Det är omdiskuterat huruvida dessa grupper har något som helst släktskap. Vissa talar om neandertalaren som våra "kusiner", i sådant fall skulle vi kanske ha någon gemensam gen, vilket forskarna hittills inte funnit. Det får framtiden utvisa om man kan få fram vår släktskap. I början av 1990-talet gjorde några amatörarkeologer häpnadsväckande fynd som är 30 000 år gamla. I Chauvetgrottan i sydöstra Frankrike fann de istidens djurvärld på väggarna. Exempel på djur som inte funnits med på tidigare grottmålningar är ugglan, grottlejonen och hyenan, djur som då förekom i vad vi idag kallar Europa.
En liten statyett kallad Venus från Willendorf är en mullig naken kvinnofigur på 11 cm och kom till för ca 25 000 - 20 000 år sedan; hon är vad man förmodar en fruktbarhetssymbol. Hon blev funnen i Österrike, vid en eldstad i Willendorf, därav namnet. Om man tänker på dessa föremål, som kom till för 30 000 - 25 000 år sedan, måste väl vi betänka att detta rör sig om människor, som bör betecknas för mer än ociviliserade vildar. Det är uppenbart att de hade någon form av tro - förmodligen omfattande naturfenomenen. De kunde ju även koppla ihop form och idé, samt funktion.
Man har funnit att jägarkulturens utsmyckning inte bara bestod av grottmålningar utan även av skulpturer och reliefer. I Laussel grottan i Dordogne i Frankrike fann man en kvinnorelief, ca 30 000 år gammal. Reliefen bar också spår av rödockra. Förmodligen bär hon någon form av ritualmask som även återfunnits på andra håll, t ex i Altamira grottan i Spanien, där man funnit en ristning av en man med liknande maskering. I sin ena hand har kvinnan ett dryckeshorn - kallat ymnighetshorn av oss.
Altamira grottan upptäcktes på nytt 1878 av en forskare vid namn Sautoula, liksom Lascaux grottan i Frankrike var den prydd med målade motiv av djur och människor och de har daterats till 20 000 -15 000 år gamla.
I Brassenpuy, Landes, i Frankrike har man funnit ett litet kvinnohuvud av elfenben, i en storlek på 3,2 cm, som skall vara ca 30 000 år gammalt. Huvudet är mycket vackert och stiliserat utfört.
Man får förmoda att dessa människor levde i grupp - i klan - och tidvis bodde i grottor och hyddor för att kunna vandra vidare och följa årsväxlingar, grödor och djurens vandringar. Troligast är att de var som dagens nomader. Kanske hade klanens medlemmar olika uppdrag i sin stam, de som rev växter till färg, de som gav form åt bilderna i grottorna. Kanske var det för att få jaktlycka, eller för de djur man nedlagt. De kan även vara någon form av totem för klanen. Bilderna i grottorna ligger mycket långt in. Ibland i så trånga utrymmen att forskarna fått krypa in för att se dem. Bilderna är stiliserade men naturtroget utformade. En del reliefer och målningar har förestavats av klippornas naturliga form. Man måste använda fantasin för att förstå dessa människor som kröp in i den mörkaste delen av grottan och målade dessa bilder i endast eldsken. Vi kan också förstå av detta att dessa rum var mycket viktiga för dem, då bilderna är förlagda så långt in. I Europa var det ett behagligt klimat men i norr låg ett tungt och tjockt istäcke som så småningom skulle försvinna.

"För ca 12000 år sedan släppte istiden sitt grepp om norra halvklotet, en hel del förändringar måste ha skett geografiskt när vattnet steg. England som hängde ihop med fastlandet separerades när vattnet från isen kom. Det antyds hos förf. Mauduit (1956) att floden Rhen hade sin mynning i England. Södra Frankrikes kust flyttades upp. Utanför Marseille har man funnit en undervattensgrotta med motiv som är ca 27000 år gamla."
Landområden höjdes, land som ismassorna tidigare pressat ner, och vattnet drogs tillbaka och bildade våra hav. Dessa naturens förändringar kan knappast ha skett i stillhet, det måste ha uppstått olika väderfenomen med förhöjda temperaturer och mycket regn och blåst. När isen drog sig mot norr och klimatet blev behagligare följde djuren växtligheten, så gjorde och människorna. Vissa påstår att det kunde ha varit då som ”syndafloden ägde rum”. Ordet pale står för forntidsläran och stenåldern kallas för paleoliticum. Litho är grekiska och betyder sten. Tiden omfattar grovt räknat 200 000 till ca 10-8000 år f. Kr. Eftersom paleoliticum omfattar ett så långt tidsperspektiv är det indelat i äldre, mellersta och yngre. Efter paleoliticum kommer mesoliticum. Meso har betydelsen mellan. Det är övergången mellan jägarkulturen och bondekulturen. Då börjar människorna bosätta sig mer permanent. De har tämjt djur och sått säd och gröda och skapar sig ett samhälle. De tillverkar krukor och andra hushållsföremål och dekorerar dem med ornamentik. De smyckar dem också med färg. Till detta användes röd och brun jordfärg, till svart tog man aska och bindemedlet var djurfett.

Under den neolitiska (neo betyder ny) tiden byggs stora civilisationer som den sumeriska och den egyptiska, som tog sin början för ca 5000 år sedan. Kanske har det funnits ytterligare, vilka vi inte har några spår efter. Jeriko är en gammal civilisation, där upphittade föremål daterats till ca 6000 år gamla. I USA:s sydöstra delar har man funnit ett samhälle som daterats till 8000 år. Därmed kan vi spekulera och anföra hypoteser såsom Robert Bovel och G. Hancock (Discovery 981112), som påstår att Egypten hade en tidigare civilisation som går tillbaka till ca 10 000 år f. Kr. Det går inte att för närvarande i alla fall bevisa detta arkeologiskt, så det får förbli en kittlande spänning och nyfikenhet. Man kan inte förbjuda fantasins framfart och uppväckt nyfikenhet. Det var ju heller inte många som trodde på Schliemanns teorier, då han följde Homeros i spåren och sökte efter Troja.

MALTA - en undanskymd civilisation

Kopparåldern eller Chalcoliticum var den tid man associerar med megalittemplen, som inträffade ungefär mellan 4100-2500.
Under istiden var Malta bestående av ett större landområde mot Sicilien, men när isen smälte höjdes havsnivån och land kom under havsytan. Maltas gamla civilisation hade en väl utvecklad teknik i kruktillverkning i grå och röd keramik såväl som relief och skulpturarbeten. De förhistoriska templen är många och är stora megalitkonstruktioner. Malta är kanske mest berömt för de många hjulspåren som korsar ön och ön Gozo.
Under Tarxienperioden i slutet av yngre stenåldern hände något som avbröt denna civilisation, i ett par hundra år tros det att ön var obebodd. Långt senare, ca 800 f. Kr., kom fenicierna och invaderade. Under den period när Maltas tempelbyggnader uppfördes och användes byggdes pyramiderna i Gise, Egypten, Stonehenge på Wiltshireslätten i England och Knossos på Kreta, samt ziqquraterna i Sumer. Det är årtusenden som tjusar och förundrar över dessa fantastiska arkitekter, som tänkt ut dessa byggnadsverk och lyckats uppföra dem.

Malta; Paola

Uthuggna tempelgrottor är unika, men templet Hypogeum (Hypogeum betyder underjordiskt valv) från ca 3500 f. Kr. är ett sådant. Man har huggit sig ner i tre våningsplan ända till 12 m. Det är en labyrint av gångar, trappor och rum. Det allra heligaste rummet är liksom de flesta andra runt till formen och har nischer. Det finns två djupt inhuggna nischer i golvnivå och konstruktionen påminner om ett altare. Runt dörröppningarna finns uthuggna kolonner med överliggande arkitrav. Längst ner i templets djupaste del finns små kamrar och hål, som kan ha inhyst de döda. Man uppskattar att utrymmena kunde ha tagit emot omkring 6000 döda kroppar. En gigantisk begravningsplats.
I den s. k. orakelkammaren finns en håla, där endast män eller någon med tillräckligt grov röst kan framkalla effekten av eko. Men vad användes den till? ”Den som ropar får svar?”
Svar från ett orakel? Det är mycket av det förgångna som vi inte med säkerhet vet. Men det gör saker och ting mer spännande när vi får använda fantasin lite grann.

I Hypogeum fann man den ”sovande kvinnan”, en statyett avbildande en ”fet dam”, som ligger på en slags bädd. Dessa ”feta damer” är ofta förekommande i likhet med Venus från Willendorf. Man tror att Hypogeum var ett fruktbarhets- och dödstempel. Liv och död. Grottemplet är mer eller mindre ett mysterium. Ingen vet, vilken religiös form dessa människor stod för . Det är ett tempel som inger en kuslig känsla, likväl som det väcker nyfikenhet och fantasi.(D et mesta av de arkeologiska utgrävningarna gjordes av T. Zammit 1905-1911, en maltesare. Under 1950 gjorde J.D.Evans många upptäckter.)

Tarxien, inte långt från Hypogeum, är ett tempel ovan jord, men till konstruktionen byggt såsom Hypogeum. Ingången har två resta stenar med en överliggande. På tempelstenarna finns reliefer förställande får, getter och grisar som exempel, men även dekorativa spiraler, som täcker hela stensidan.
Var har vi då ytterligare dessa spiraldekorationer? Jo, på Irland och från de keltiska folken, för att göra en fri jämförelse.

Tillbaka till eller till av Werbeka Netshop