MINNESVÄRDA DART-ÖGONBLICK

MEMORABLE DART-MOMENTS

ERINNERUNGSWERTE DART-MOMENTE

Torremolinos
Torremolinos
Torremolinos

  Sophia de la Prada y Monteagudo -
Eldsjäl i Kolbäcks dartklubb Birjer Jarl

Sophia de la Prada y Monteagudo -
Enthusiast in Birjer Jarl, dartclub in Kolbäck

Sophia de la Prada y Monteagudo -
Treibende Kraft im Dartklub Birjer Jarl in Kolbäck

Jag spelade min första svenska tävling i Kolbäck endast två veckor efter att jag hade kommit tillbaka. Det var ganska förvirrande och jag kände knappt någon där. Men Sofia tog hand om mig, förklarade och introducerade mig till folk. Det var en underbar starthjälp. Sedan dess har vi varit vänner. Hennes far bor i Torremolinos, därför hade hon passat på att hälsa på honom och samtidigt spela Torry Open, en BDO-tävling. Året efter berättade hon att det hade varit mycket trevligt där och frågade om jag inte ville hänga med. Jag är inte den som säger nej till en dartresa, så varför inte?
Förutom Sofia skulle två av hennes nära vänner, ett par från Stockholm, samt en kille från Falun följa med. Det var mitt i mars, men definitivt acceptabla temperaturer. När solen var uppe, kunde man utan vidare gå i skjortärmarna.

In Sweden I played my first competition in Kolbäck, only two weeks after I had come back. I was feeling rather bewildered and I didn't know a soul there. But Sofia took care of me, explained things and introduced me to people. That was a wonderful help in the beginning. Since then we have been friends. Her father lives in Torremolinos, so she had gone to visit him and at the same time was able to play Torry Open, a BDO-tournament. The following year she told all of us how nice it had been and asked me, if I wouldn't like to hang on. As I am not the one to decline a dart-trip, so why not?
Apart from Sofia there went two of her close friends, a couple from Stockholm, as well as a guy from Falun. It was in the middle of March, but the temperatures were absolutely agreeable. When the sun was up, it was not necessary to wear a jacket.

Ich spielte mein erstes Turnier in Schweden nur zwei Wochen nachdem ich zurückgekommen war. Es war ein wenig verwirrend und ausserdem kannte ich keine Seele dort. Aber Sofia bemühte sich, alles zu erklären und mich mit Leuten bekannt zu machen. Das war eine herrliche Starthilfe. Seitdem sind wir Freunde. Ihr Vater wohnt in Torremolinos. Sie hatte ihn voriges Jahr besucht und gleichzeitig in Torry Open gespielt, einem BDO-Turnier. Sie erzählte, dass es dort sehr nett war und fragte, ob ich nicht mitfahren wollte. Zu einer Dartreise bin ich immer zu haben, also warum nicht?
Ausser Sofia fuhren noch zwei ihrer Freunde, ein Paar aus Stockholm, und ein Mann aus Falun mit. Es war Mitte März, aber wir hatten durchaus angenehme Temperaturen. Wenn die Sonne schien, konnte man schon ohne Jacke gehen.

Hela gänget. Bror Aspling, Sofia, Eva Carlson och Jukka Tervonen
The entire gang. Bror Aspling, Sofia, Eva Carlson och Jukka Tervonen
Die ganze Partie. Bror Aspling, Sofia, Eva Carlson och Jukka Tervonen


Själva arrangemanget var lite annorlunda än i Calella. Man spelade på hotellet, intill baren, vilket gjorde att man fick bra kontakt med andra spelare, som väntade på sin tur eller som tog en drink där på kvällen. Eftersom man hade "all in", var baren en naturlig samlingsplats. Tävlingarna hade inte lika många deltagare som Catalunya Open, men var mycket väl genomförda. Dagen före varje respektive tävling hade man en "warm-up", till vilken man lottade ihop lag. Även det främjade naturligtvis bekantskapen med andra. Det blev många nya vänner; Danielle, Gary, Dawn, Alison (som absolut inte är från Nederländerna) och inte minst galningarna Dave och Tracy, för att nämna några av dem.
Ytterligare något, som är värt att komma ihåg, är att Eva är superbra på att twista. Tack för den, det var kul!

The arrangement was a little different from that in Calella. The competitions were played in the hotel, next to the bar, which made it easy to get acquainted with other players, who were waiting for their turn or taking a drink in the evening. Because we had an "all in", the bar was a natural point of contact. There were not as many participants as in the Catalunya Open, but the games were very well managed. On the day before each competition, there was a "warm-up", with blind draws. That was also a nice way to meet new people. I got a lot of new friends; Danielle, Gary, Dawn, Alison (who absolutely not is from the Netherlands) and not to forget the crazy Dave and Tracy, just to mention a couple of them.
Still something else, worth to remember, is that Eva was simply super, when dancing a twist. Thank you for that, it was fun!

Das Turnier wurde ein wenig anders arrangiert als in Calella. Man spielte im Hotel, im Anschluss an die Bar. Dadurch bekam man leicht Kontakt mit anderen Spielern, die auf ihren Start warteten oder am Abend einen Drink genossen. Nachdem man ein "all in" hatte, war die Bar ein natürlicher Treffpunkt. Es gab nicht so viele Teilnehmer, wie beim Catalunya Open, aber alles war gut durchdacht. Am Tag vor jeder Spielart gab es ein "Warm-up", zu dem man die Teilnehmer zusammenloste. Auch das war gut für neue Bekanntschaften. Ich bekam eine Menge neuer Freunde; Danielle, Gary, Dawn, Alison (die bestimmt keine Holländerin ist) und nicht zuletzt die Verrückten Dave und Tracy, um nur einige zu nennen.
Noch etwas, das in der Erinnerung bleibt, ist, dass Eva supergut twistet. Danke schön, das war Klasse!

  Dave och Tracy - Jag hade en mycket underhållande (och blöt) kväll tillsammans med Dave i baren. Tracy stod för veckans vänligaste lögn, när hon sa att jag dansade bra.

Dave and Tracy - I had a very entertaining (and wet) evening in the bar together with Dave. Tracy accounted for the friendliest lie of the week, when she said, that I was a good dancer.

Dave und Tracy - Ich hatte einen sehr unterhaltsamen (und feuchten) Abend in der Bar, zusammen mit Dave. Tracy stand für die netteste Lüge der Woche, als sie sagte, dass ich gut tanzen könne.

Men naturligtvis handlade veckan inte bara om att vara social och att inte tillåta några hack i fyllan. Det fanns faktiskt tävlingar också. Och visst ville jag göra det bästa av dem, fast det blev nog ganska blandade resultat. Delvis var jag rätt nöjd, men de bra resultaten kom i warm-up tävlingarna. I den lottade trippelmixen var vi nära att nå semifinalen och jag hittade fyra av lagets fem legvinnande gameshots (vi spelade bäst av 3). Även i dubbeln gick jag till andra ronden, tillsammans med Dylan Doe från Gibraltar mot två engelsmän - en prestation bara det. I singeln förlorade jag bara 1-2 mot den senare vinnaren, Danny Blom från Nederländerna.
I de officiella arrangemangen gick det dock inte bra. Ett enda vinnande leg finns på plussidan, i trippelmixen tillsammans med Sofia och optimistiska Danny Peach från Gibraltar. Både singeln och dubbeln med Bror slutade i nesliga 0-4.

Of course the week was not only about heavy drinking and making new social contacts. Actually there were competitions as well. And I tried to make the best of them, even if the results were mediocre. I was partly satisfied, but the good results came in the warm-up competitions. In the drawn triple mix we were close to get to the semifinal and I hit four of the teams five gameshots (playing best of three). In the pairs I made the second round as well, together with Dylan Doe from Gibraltar, against two Englishmen - only that was a success. In the single I lost 1-2 against the later winner, Danny Blom from the Netherlands.
But in the official arrangements it didn't work out that well. One single winning leg stands for the plusses, in the triple mix, together with Sofia and a very optimistic Danny Peach from Gibraltar. Both single and pairs - together with Bror - ended shamefully 0-4.

Aber natürlich ging es in dieser Woche nicht nur um soziale Kontakte und jede Menge Alkohol. Es galt ja in der Tat, auch ein Turnier zu spielen. Ich versuchte, das Beste daraus zu machen, aber die Resultate waren durchwachsen. Zum Teil war ich wohl zufrieden, aber die guten Resultate kamen in den Warm-ups. Im gelosten Triple Mix kamen wir fast ins Semifinale und ich hatte vier der fünf Gameshots unserer Mannschaft (best of 3). Im Doppel kam ich auch in die zweite Runde, mit Dylan Doe von Gibraltar gegen zwei Engländer - das allein ist schon eine Leistung. Im Single verlor ich 1-2 gegen den späteren Sieger, Danny Blom (NL).
Aber in den offiziellen Spielen ging es nicht so gut. Ein einziges gewonnenes Leg, im Triple Mix mit Sofia und dem optimistischen Danny Peach aus Gibraltar. Aber das Single und das Doppel - mit Bror - gingen schmählich 0-4 aus.

Vid de nattliga utflykterna kunde man träffa kändisar.
At the nighly excursions you could meet celebrities.
Bei den nächtlichen Ausflügen traf man mitunter Zelebritäten.


Tack vare Sofias lokalkännedom kunde vi besöka speciella ställen i omgivningen, som till exempel Monroe-caféet, i vilket det överallt finns sentenser och bilder av henne. Till sist blev det en avslutning i moll på resan, fast ändå inte. Det var flygledarstrejk i Frankrike, så att RyanAir inte kunde flyga oss tillbaka. Visst var det tråkigt att behöva köa på flygplatsen från sex på kvällen till två på natten, för att få plats på ett flyg hem tre dagar senare. Som tur var, kunde vi fem turas om att stå i kön. Återigen räddade oss Sofia, respektive hennes far. Vi alla fick bo gratis i en lägenhet - och på så sätt blev det egentligen bara tre extra semesterdagar.

Thanks to Sofia's knowledge of local establishments, we visited special places around the town, like the Monroe-café in which there were sayings and pictures of her to be seen everywhere. Finally our journey got a miserable ending, but not really. The air-traffic controllers in France were on strike, which meant that RyanAir couldn't fly us back. And it was very annoying to have to cue up in the airport, between six in the evening until two at night, just to get a place home three days later. Again Sofia and her father saved us. All of us got a place in an appartment for free - and so it more or less just were three more days of vacation.

Dank der Lokalkenntnisse von Sofia konnten wir spezielle Plätze besuchen, wie das Monroe-Café, in dem es überall Zitate und Bilder von ihr gab. Schliesslich endete die Reise aber in Moll, obwohl auch nicht. Es gab einen Fluglotsenstreik in Frankreich, was bedeutete, dass RyanAir uns nicht heimfliegen konnte. Es war sehr ärgerlich, von sechs am Abend bis zwei in der Nacht am Flughafen Schlange zu stehen, um drei Tage später einen Flugsessel nach Hause zu bekommen. Aber wieder rettete uns Sofia, oder besser ihr Vater. Wir alle durften gratis in einer Wohnung bleiben - und daher wurden es eigentlich nur noch drei extra Urlaubstage.


Till föregående kapitel - To the previous chapter - Zum vorigen Kapitel
Till nästa kapitel - To the next chapter - Zum nächsten Kapitel


Copyright Bernhard Kauntz, Västerås, 2016
Tillbaka till till vårt eller till   av
Back to the   of  
Zurück zu den zur oder zum   vom  


18.10.2016 - webmaster@werbeka.com