Fakta: Muserna var källnymfer, enligt somliga källor var deras heliga berg Helikon i Beotien, enligt andra var de nymfer för källorna som rinner upp i berget Mt. Parnassos. Somliga påstår att de blev födda vid Olympens fot. Enligt traditionen är de nio stycken (se nedan), men det finns namnuppgifter på ytterligare tre, Aodete, Melete och Mneme - förmodligen i en strävan att anpassa deras antal till det gudomliga talet tolv. Från början var muserna i grupp de sköna konsternas beskyddarinnor, först hos romarna fick de sina specialområden tilldelade. Klio, t.ex. finns avbildat på grekiska urnor som musikgudinna.
	Här följer deras namn och uppgiftsområden: Erato: Kärlekssångens musa, avbildas ofta med en krans i håret och spelande på en lyra. Euterpe: Musikens musa, avbildas stående och spelande på en flöjt. Kalliope: Musan för den heroiska diktkonsten, avbildas sittande med penna och skrivtavla. Av somliga utpekad som musernas anförare. Klio: Historiens musa, ofta framställd sittande med en lagerkrans i håret och en halvöppen skriftrulle i handen. Melpomene: Tragedins musa. Framställs som allvarlig och värdig, ofta med ena benet stödd på en sten. I den ena handen håller hon en skådespelarmask, i den andra ett manuskript i form av en skriftrulle. Polyhymnia: Berättarkonstens och sångens musa, ibland även pantomimens. Betecknas också som myternas uppfinnare och framställs ofta i en eftertänksam pose. Terpsikore: Dansens musa. Framställs ofta dansande med en krans i håret. Thalia: Komedins musa. Hon håller i ena handen en herdestav, i den andra en skådespelarmask. Urania: Astronomins musa. Framställs sittande och pekar ofta med ena handen mot himlen.
	Kommentar: Det finns somliga beskrivningar, som tycks ha tappat allt sammanhang med den dåtida verkligheten. För egen del vägrar jag acceptera att Urania sitter bredvid en glob och håller en kompass i handen - något som på fullt allvar påstås i en källa. Å andra sidan råder ju även en viss förvirring, vad beträffar deras "arbetsområden" - man måste kanske räkna med att deras villkor har förändrats genom århundradena. © Bernhard Kauntz, Västerås 1998 Tillbaka till eller till webmaster@werbeka.com