Hon står på trappavsatsen.
Hennes far tar ett hårt tag om hennes arm och drar henne tillbaka.
"Ta genast av dig den där blusen!" Förvirrad och skakande stirrar hon på honom.
Hon fattar inte ett dugg.
"Ta av den!" skriker han,
"min dotter går inte klädd som en hora."
Vad en hora är, vet hon inte, bara att det är något dåligt. Tydligen har det något att göra med kläder.
Hon låter blicken glida nerför sig själv. Zigenarblusen har hon sen flera år tillbaka, hon älskar den så mycket, för att man kan linda den kring magen så utmanande. Som en riktig zigenerska. Vid urringningen har hon sytt fast ett förgyllt örhänge. Nu ser den nästan ut som på TV.
Tidigare har far ofta kallat henne för sin lilla prinsessa. Nu är hon ju en zigenarprinsessa.
Han knuffar tillbaka henne in i farstun:
"Det här tar du aldrig på dig mera!"
Tårar sprutar upp i hennes ögon, hennes kinder glöder, men hon vågar inte säga emot.
Hans händer är för stora.
Hon fattar ingenting, men hon måste göra som han säger.
|