APOLLON
Personalia:
Far: |
Zeus |
Mor: |
Leto |
Älskare:. . . . .
|
Acalle, Aithusa, Aria, Arsinoe, Chione, Chrysorthe, Chrysothemis,
Corycia, Dione, Dryope, Evadne, Hekate, Hypermnestra,
Hyrie, Kalliope, Kassandra, Koronis, Kreusa, Kyrene, Manto,
Melainis, Melia, Othris, Paphos, Parthenope, Phthia, Psanathe,
Rhoio, Sinope, Stilbe, Syllis, Urea |
Avkomma:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
|
(av Acalle) Amphithemis, Naxos, Philander, Phylacides
(av Aithusa) Chairesilaos, Eleuther, Poemander, Tasius
(av Arsinoe) Eriopis
(av Chione) Philammon
(av Chrysorthe) Koronos
(av Chrysothemis) Parthenos
(av Corycia) Hyamos, Lycoros
(av Dryope) Amphissos
(av Evadne) Iamos
(av Hekate) Skylla
(av Hypermnestra) Amphiaraos
(av Hyrie) Cycnus
(av Kalliope) Linos, Musaios, Orpheus
(av Kassandra) Troilus
(av Koronis) Asklepios
(av Kreusa) Ion
(av Kyrene) Aristaios, Idmon
(av Manto) Mopsos
(av Melainis) Delphos
(av Melia) Teneros
(av Othris) Phagros
(av Paphos) Cinyras
(av Parthenope) Lycomedes
(av Phthia) Doros, Laodokos, Polypoetes
(av Psanathe) Linos
(av Rhoio) Anius
(av Sinope) Syros
(av Stilbe) Lapithes
(av Syllis) Zeuxippos
(av Thero) Karon
(av Urea) Ileus
(av ?) Apis, Epidaurus, Hilaira, Melaneos, Miletos, Oncios, Phoibe, Pythagoras, Pythaios, Tenes, Trophonios |
|
Hofburg, Wien |
Denna "staty" av Apollon är i verkligheten en väggmålning i Schloss Friedrichsfelde i Berlin.
Fakta:
Apollon kallades också Phoebos efter mormor Phoebe. Han och tvillingssystern Artemis föddes på ön Delos. Apollon var en gud av grekisk härstamning, som tillbads över hela den grekiska världen, även om Delfi anses vara speciellt viktigt. Han var ljusets gud, men även kulternas och oraklens (och därmed sanningens) gud, liksom herdarnas. Även vetenskaper som matematiken, medicinen och astronomin, samt humaniora, som diktkonsten och musiken fanns inom hans beskyddsområde. Hans attribut är lyran och bågen och hans träd är lagerträdet. Han personifierade ungdom och skönhet och framställs i konsten som fager yngling.
Myten:
Att Apollon inte var "guds bästa barn" visar följande myter:
Kung Midas skulle döma i en musikalisk tävling mellan Apollon, som spelade på sin lyra, och Pan, som tävlade på sin flöjt. Eftersom Midas föredrog flöjtspelet, förkunnade han Pan som segrare, vilket förnärmade Apollon till den grad att han lät växa ut åsneöron på domaren...
En annan myt förtäljer om den cumeiska sibyllan, som av någon anledning fick önska sig en sak av Apollon. Hon tog då en näve grus och önskade sig att hon skulle få leva ett år för varje stoftkorn, som hon höll i handen. Det var tusen stycken, därför fick hon också leva i tusen år, men Apollon lät henne också åldras i alla tusen år, så att hon blev jättegammal och skrynklig.
Apollon retade också gudafadern själv, så att denne dömde honom till att tjänstgöra ett år som herde. Bakgrunden var denna: Apollons son, Asklepios, hade lärt sig så mycket kunskaper inom det medicinska området, att han kunde väcka döda till liv igen. Eftersom detta misshagade Zeus, då det stred mot tingens ordning, dödade han Asklepios med sin blixt. Apollon, förtretad över detta, dödade kykloperna, som ansågs vara Zeus närstående hjälpredor, vilket sedan föranledde det nämnda straffet.
Kommentar:
Liksom systern Artemis framställs Apollon som en mycket positiv gudom, trots alla grymheter, som han utsatte andra för. Förutom exemplen ovan skinnflådde han satyren Marsyas levande efter att ha besegrat honom i en musiktävling och han bad sin syster Artemis att döda älskarinnan Koronis, för att hon hade varit otrogen. Och med tanke på den långa listan över egna relationer, var det ju knappast så att han levde som han lärde.
Å andra sidan får man inte glömma att tron återspeglade samhället i stort, att det förmodligen var en större skandal om man kom på en kvinna med att vara otrogen (och är det inte så ännu idag?) och satyrerna, liksom andra ur de lägre klasserna, kunde man roa sig med efter behag utan att bli dömd (och är det inte så ännu idag?).
|
Benvenuti: Apollon besegrar jätteormen |
© Bernhard Kauntz, Västerås 1998
Tillbaka till eller till
webmaster@werbeka.com
|